tonyd - en vän för livet

Jag är riktigt kunglig på att fisa, ska jag få be att tala om för mig själv. "Jaså, är du det?" undrar jag.
Ja, jag fiser nästan hela tiden, högt och ljudligt. Luktar illa gör det också. undrar om jag har något fel på min mage.

Annars vet jag inte vad jag ska teckna ner till mig själv riktigt. Det finns mycket tankar i huvudet och inga som har några riktgia svar. Som till exempel tankarna om icke-existensen som driver mig tokig. Phah, låter det när man dör. sen existerar man inte mer... förutom, om man har tur, i några kvarlämnades minnen.
Jag är inte rädd för mycket här i världen, inte ens döden tror jag, men Icke-existensen skrämmer mig något fruktansvärt.

Vad tycker jag då annars om min livssituation?
Jo, det ska jag tala om för dig.
Jag är kluven till tusen. Åka till dublin eller stanna kvar. inte stanna kvar. Men åka till dublin?
Dessutom vet jag varför jag är cp. Jag tror jag behöver tycka om någon.. som dessutom tycker om mig tillbaka. Det var ett tagsen nu. Det finns folk jag tycker om, och det finns folk som tycker om mig, men på intet ställe går kategorierna ihop. Vilket för min ensliga själ känns ganska tråkigt... om inte rentav hopplöst. Men, nej johan, jag vet... det är inte kört än. Det finns en åt mig också. Och jag vet, byt miljö, dra någonstans. Dom säger så alla... kan inte någon dra med mig då?

Jag vill nog bara ha någon att tycka om tror jag.

Sara tror mig inte, Sara har kille, Linda är förlorad, Rebecca förstår jag mig inte på alltid. och alla andra som jag tycker om lite speciellt är någon annan stans eller lite för upphypade av mig själv.

Jag ska käka pasta imorgon tror jag.


God natt

Pull me out of this aircraft... / A