Stockholm, Stockholm, stad i världen...
En stockholms vistelse klarade jag av i helgen. Det var trevligt.
Visst, jag har varit i sthlm innan, men då har det bara varit med familjen. Vilket också är trevligt, men man får lixom inget perspektiv på vad staden egentligen har att erbjuda. Denna gången var jag där uppe med två goda vänner samt den vän som redan bor på plats.
En tågresa upp kan vara alldeles jättetråkigt om man har otur. Däremot om mintel drar upp en go kortlek, och man kör en tävling i svälta räv, så kan man också ha fruktansvärt kul. Det anser faktiskt jag att vi hade.
Petters lägenhet är inte något som man skulle kunna kalla för en lägenhet. snarare några vrår ihoptryckta mot varandra. litet, trångt, men väldigt charmigt. Mikron precis vid duschen, kylen och nerskuffad bråte.
Jag orkar egentligen inte skriva så mycket, så jag skriver om det mest intressanta... Nämligen spelningen på Tuppjuck på Landet.
Alouatta. Det var något annat bra band som spelade också, men jag kommr inte ihåg vad dom hette.
Det första bandet (som inte var aloatta) var coolt som fan. Det var snubbar precis som alla dom kristna fanskapen vi mött på the rock så många gånger, snubbar som var riktigt duktiga musiker. som visste precis vad som krävdes för att en låt skulle bli bra. Men istället för att göra tråkig hissmusik var det en mycket underhållande 60-tals punk/rock. Sjukt bra...
... Och alouatta sen. jag vet itne. Det var bara helt perfekt kändes det som. Närvaro, tempo, bra musik, bra musiker.
Det hela var fruktansvärt bra genomfört. Svetten lackade på sångaren, som jag för övrigt imopnerade stort på mig när han spelade komplexa gitarrriff samtidigt som han sjöng melodiösa sånger. Till råga på allt sprutade det blod från den andra gittaristens fingrar, vilket gjorde allt optimalt.
Klubben i sig var precis en sån klubb jag hade hoppats på att hitta i sthlm. en klubb som man inte vet om ifall man inte varit där innan, eller känner någon som varit där. En DJ som spelar musik för att han tycker den är bra, inte för att andra ska dansa och känna igen det. Relativt billig öl och trevligt folk som går att prata med.
Det sämsta på hela kvällen var att stället stängde 1. Det innebar att vi var tvugna att ge oss av där ifrån, ifall vi ville komma in på något annat ställe. vilket vi ville, eftersom det stängde 1.
Nog om det. Nu ska jag sova
ni tre som läser detta; shine on.
/ A
Visst, jag har varit i sthlm innan, men då har det bara varit med familjen. Vilket också är trevligt, men man får lixom inget perspektiv på vad staden egentligen har att erbjuda. Denna gången var jag där uppe med två goda vänner samt den vän som redan bor på plats.
En tågresa upp kan vara alldeles jättetråkigt om man har otur. Däremot om mintel drar upp en go kortlek, och man kör en tävling i svälta räv, så kan man också ha fruktansvärt kul. Det anser faktiskt jag att vi hade.
Petters lägenhet är inte något som man skulle kunna kalla för en lägenhet. snarare några vrår ihoptryckta mot varandra. litet, trångt, men väldigt charmigt. Mikron precis vid duschen, kylen och nerskuffad bråte.
Jag orkar egentligen inte skriva så mycket, så jag skriver om det mest intressanta... Nämligen spelningen på Tuppjuck på Landet.
Alouatta. Det var något annat bra band som spelade också, men jag kommr inte ihåg vad dom hette.
Det första bandet (som inte var aloatta) var coolt som fan. Det var snubbar precis som alla dom kristna fanskapen vi mött på the rock så många gånger, snubbar som var riktigt duktiga musiker. som visste precis vad som krävdes för att en låt skulle bli bra. Men istället för att göra tråkig hissmusik var det en mycket underhållande 60-tals punk/rock. Sjukt bra...
... Och alouatta sen. jag vet itne. Det var bara helt perfekt kändes det som. Närvaro, tempo, bra musik, bra musiker.
Det hela var fruktansvärt bra genomfört. Svetten lackade på sångaren, som jag för övrigt imopnerade stort på mig när han spelade komplexa gitarrriff samtidigt som han sjöng melodiösa sånger. Till råga på allt sprutade det blod från den andra gittaristens fingrar, vilket gjorde allt optimalt.
Klubben i sig var precis en sån klubb jag hade hoppats på att hitta i sthlm. en klubb som man inte vet om ifall man inte varit där innan, eller känner någon som varit där. En DJ som spelar musik för att han tycker den är bra, inte för att andra ska dansa och känna igen det. Relativt billig öl och trevligt folk som går att prata med.
Det sämsta på hela kvällen var att stället stängde 1. Det innebar att vi var tvugna att ge oss av där ifrån, ifall vi ville komma in på något annat ställe. vilket vi ville, eftersom det stängde 1.
Nog om det. Nu ska jag sova
ni tre som läser detta; shine on.
/ A
Kommentarer
Trackback