Mac

Ok, Markus.

"Mitt önskemål är en lista över de 10 bästa spelen enligt dig, och minst tre meningar om varje som motiverar varför de är bra."

Jag kommer inte lista mina tio bästa spel, men jag kommer lista några av spelen som verkligen har skänkt mig glädje genom åren. Några av dom som ligger mig väldigt nära om hjärtat.  Man skulle kunna säga att det är dom bästa.

Jag kommer börja med nr 10, och ge varje spel en liten motivation:

10 - Track and field (GB) - Spelet som jag otaliga timmar spelade hemma på mitt genomskinliga Game Boy. Spelet som fick batterier att börja spruta batterisyra, som fick morsan och farsan att skrika åt mig att vara tyst. Spelet som fick mina nagelband att blöda och glaskulor att spricka. Det första spel jag verkligen var riktigt hängiven åt.

9 - Resident Evil 4 (GC) - Ett underbart fint spel som mackan introducerade mig. Ett väldigt fint och välutformat spel. Spänning, taktik och känsla. Ett spel där man var tvungen att utveckla sig som spelare. Man blev trygg i kontrollen, men aldrig riktigt trygg i spelet, då man aldrig visste vad som dök upp bakom nästa hörn.

8 - Zelda, Ocarina of time (N64) - Ett spel som kanske förtjänar en högre placering, vilket det kanske också hade fått om jag hade upptäckt det i ett tidigare scenario av livet. Nu var det inte så, utan jag upptäckte tjusningen i det ganska sent, men det har helt klart en stor betydelse i mitt spelintresse och har ett flertal genomspelningar. Ett fint spel med härliga sidequests.

7 - Tetris - Ett tetrisspel som min bror fick någon gång i barndommen. Ett klassiskt tetris på en bärbar konsol. Bara tetris, och olika versioner av det, men jag fastnade. Spelet som räddade mig från mardrömmar när jag var liten. Jag kunde köra ett race i flera timmar, och är nog ett av dom spelen jag spelat allra mest.

6 - Mega Man X3 (SNES) - Ett fulkomligt jättebra spel som jag aldrig har klarat. Mega Man har alltid attraherat mig och jag tycker personligen att Mega Man X3 är det bästa av Mega Man-spelen.Ett underbart upplägg, inte för lätt, och (förutom sista bossen) inte heller för svårt. Bra uppgraderingar och vettiga bossar gör heller inte spelet sämre.
5 - Zelda, Majoras Mask (N64) - Ett underbart Zelda-spel. Framförallt tack vare det annorlunda upplägget med en orginell, olinjär tidsaxel. Ett spel som omges av mystik, lekfullhet och problem. Grafiskt och rörelsemässigt sett är det inte särskillt mycket bättre än OT, men mystiken tilltalar mig. Hade många fina nätter med det spelet hos mackan. 

4 - Pro Evolution Soccer 5 (XBox) - Det enda spelet som kan mäta sig mot tetris i antal speltimmar. Dom är hundratals, och det är alltid ett spel man kan gå tillbaka till. Den , enligt mig, första riktigt bra fotbollssimulatorn som piskar FIFA med hästlängder. Viljan att bli bättre och ständigt vinna matcher kan liknas med ritkig fotboll. Man tröttnar inte. 

3 - Super Mario kart 64 (N64) - Spelet som har skänkt glädje till tråkiga stunder hemma i Hulu. Med ett mycket stort antal bataljer mellan mig och mina syskon är det ett av spelen som har kopplat samman mig och mina syskon. Det har också många minnen med sig, och den enda anledningen till att jag köpte N64. Ett av dom bästa racingspelen som gjorts till konsoll. 

2 - Zelda, A Link to the Past (SNES) - Ett fullkomligt magiskt spel som jag kan spela om och om igen. Mystiken i detta spelet, och dess mörka pastellfärger tar en bort till en fantasivärld som jag sedan jag spelade det första gången alltid velat återvända till och utforska ännu lite mer. Jag har inte klarat det så värst många gånger, men jag har många timmar i de båda världarna som spelet omfattar. 

1 - Super Mario World (SNES) - SMW är det första spelet jag över huvud taget spelade på en konsoll. Två gånger mötte jag spelet innan jag ens var introducerad för TV-spel. Dom hade ett exemplar på MIO i skene (där nuvarande MM ligger). Den andra gången var hos nåt barn till någon av mammas kompisar, men då jag bara var några år gammal då, kommer jag inte ihåg vem som hade det. Supermario world har jag klarat hunda gånger minst, har ett bra Speed-run rekord och har utforskat utan och innan. Spelet är enligt mig också det bästa Super Mario- spelet som gjrots. Det har viss konkurrens av Galaxy, men Galaxy har inte jobbat sig in i mitt hjärta på samma sätt som SMW har gjort. Kommer nog aldrig göras ett spel som detta igen. Det krävs mycket fantasi för det.

Hoppas Markus är något sånär nöjd med mitt svar. Det är det bästa jag kan åstadkomma just för tillfället.

För övrigt är vädret helt strålande i Dublin idag. Synd att jag inte får vara ute så mycket. Men en sak som är trevligt är att dansken kanske ska bo på hostelet någon vecka. Det kan bli trevligt.

Nåväl - Jag ska väl se om det finns något jag kan jobba med...


Kommentarer
Postat av: Ingrid

Åh! Track and field! Nostalgiskt, spjut va min favvogren. Torbjörn var bäst på det också.

2008-02-18 @ 22:07:38
Postat av: Ljungdal

Nämen det är ju strålande!

Strålande!

2008-02-18 @ 22:52:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback