tonyd - en vän för livet

Det börjar närma sig mot kväll.

På väg hem från jobbet börjar Mäster Albinsson börja fundera över hur han ska behandla kvällen som ligger framför honom. Maten stod redo i kylen, det visste han, så det behövde han inte fundera över. Men sen då?

Femton minuter senare sitter han i köket. Till sin stora förvåning ser han dom två svenska tjejerna sitta där. Jag sätter mig inte bredvid dom, men hejjar på dom med en internationell hälsning.
Jag sätter mig istället bredvid den studernande något specielle irländaren jag har pratat med flera gånger innnan, som också sover på samma rum som jag.

Han verkade ovanligt glad idag, jag funderade lite på varför, sen frågade jag.

»Jag har varit på date» sa han »Punk»
»Jaså» Frågade jag.
Han berättade för mig att bästa sättet att träffa tjejer är att prata med dom. Han jobbade tydligen i en butik emellanåt, så han hade bara bjudit ut henne. Hon hade tackat ja.
»Men jag kände mig så jävla tråkigt, men å andra sidan tror jag att hon tyckte att hon var för livlig, jag tror det kan bli bra» sa han medans han log.
Han var väldigt sprallig och rolig idag, vilket var kul.

Efter jag hade ätit upp och han hade gått insåg jag att jag hade min chans. En av dom svenska tejerna gick för att diska något, så jag passade på snabbt som attan att börja diska mina saker.

Där stod vi i varsin diskho, och jag sa försiktigt men tydligt för att undvika missförstånd:
»Annars då?»
Hon blev knallröd i ansiktet och sa »Jag visste att du var svensk»
Men om sanningen ska fram så visste hon inte alls det, utan hon misstänkte. Hon hade hört mig när jag pratade med fransmannen på svenska några dagar tidigare, men var inte säker.

Varför blev hon röd i ansiktet då, undrar ni.
Jag vet faktiskt inte, kanske blir hon det ibland. kanske berodde det på att hon bara fem minuter tidigare hade suttit och visat upp sina fina underkläder  för sin kompis som hon nyss hade köpt. Inte kompisen alltså, utan underkläderna. Dom pratade om något också men jag hörde inte för sprallmannen hade pratat med mig samtidigt. Men jag skulle tro att det var därför hon blev röd i ansiktet, hon insåg att jag hade förstått allt. Ganska gullig faktiskt.

Vi pratade en sväng. Hon hade varit i skene en gång, för dom kom från Göteborg.

Nu är vi fyra i vårat team mot fransmännen och spanjorerna. Jag tror jag ska använda någon av dom nyfunna relationerna som lockbete, för att locka fram fransarna en och en, för att på ett lättare och diskretare sätt kunna skada dom.

Jag ska fundera vidare över en öl med Pölsie. Jag återkommer...